Session 2
General Summary
Natten i grottan
Kirimi har hittat en grotta med en torr platå att sätta upp läger i. Nätet i grottans bukt, efterlämnad brasved och andra tecken på en lägerplats visar att grottan ofta används av fiskare.
Medan gruppen lyssnar på en historia om Koskas bravader då han slogs mot fleratalet hajar, går Jun-Jun ut och talar med Athlathl och ormen slingrar sig in under och försvinner. Inuti grottan så återger Jumea historien om hans fantastiska bakåtvolt tidigare och berättar att han vill skriva en sång om det. Koska uppmuntrar Jumea och menar att sång alltid livar upp stämningen. Detta leder till ett samtal kring allsång som Kirimi verkar mindre entusistisk över. Jumea gör ett tappert försök genom att trumma på allt runtomkring och sjunga "dobidapp". Jun-Juns mångtaliga frågor om vad allsång är och dess funktion.
Koska och Jun-Juns diskussion kring vad sång används till i olika kulturer dränker snart Jumeas sång och han slutar trumma och sjunga och tillsammans med Kirimi tänder de en eld och hänger upp en lina ovanför för fiskarna från nätet. Koska verkar däremot vilja hantera sin egen fisk och Jun-Jun fnyser åt att andra raser har så många tekniker för att förlänga tiden för att ta in föda och äter sin fisk rå. När han kastar fiskbenen i bukten så lägger han märke till att de verkar smälta bort i vattnet och inser att det är ännu en lacuma som flyter omkring i grottan. Jumea är orolig över varelsen men Jun-Jun menar att de är trygga på platån tills de ska ta sig ut imorgon.
En dags vandring över stranden
Efter en god natts sömn vaknar gruppen till ljudet av kraftigt regn som slår hårt mot kusten. Jumea insisterar på att de måste hinna tillbaka till Bikai för The Areito "Low Tide Festival" och Jun-Jun hållet med.
Koska vill lura till sig lacuman genom att tömma fiskrens i vattnet men Jun-Jun ber honom backa och gör medan han reciterar vad som låter som en Baracuden bön medan han gör en serie av rörelser. Upp ur bukten sväller en stor våg som slår mot nätet och ut ur grottan. Jun-Jun ser väldigt stolt ut och granskar vattnet men ser snopet att lacuman lyckats undkomma vågen. Koska har nu möjlighet att utföra sin plan och kastar mer fiskdelar i vattnet och kastar ett av näten Kirimi har med från Bikai och lyckas fånga den. Han och Jumea drar upp den på land. Koska tar lite skada av att vara i närheten av varelsen när den sände ut sina äckliga pseudopods men Kirimi och Jun-Jun får in en del slag och ganska snart har gruppen förvandlat den strandade lacuman som fövandlas till havsskum.
Gruppen tar sig ut ur grottan och inser att regnet är ett monsunregn och att vattnet är varmare än det kommer vara på land men gruppen väljer ändå att gå längs med stranden mot djungeln som de vet är ungefär 1 dag bort. Efer ett tag så ser de ett större utländskt skepp som lagt till längs med stranden. Det verkar dock vara baracudens runt skeppet så Jun-Jun slingrar fram för att tala med dem. På baracuden förklarar de att utbölingarna som kommit i detta handelsskepp inte lyssnat på deras direktiv, under order av the Basin Defense och därför beslagtog de skeppet och alla dess varor ombord och dödade besättningen. Enligt en av soldaterna fanns det bland annat mycket guld ombord, en detalj som Jun-Jun inte delar med gruppen.
Några timmar senare stöter de på en liten fiskeby där gruppen kan vila och byta till sig färsk grillad fisk, majs och bröd i utbyte mot två av deras spjut. Jumea som hunnit tänka mycket på Koskas kamp mot hajarna, sjunger den balad han jobbat på men får först inte mycket till gensvar. Efter att ha uppmuntrat Koska att berätta historien och invånarna i närheten verkade intresserade tog Jumea ton igen och gladde hela byn med sin sång. En av byborna ger Jumea ett vinskinn och de pratar entusistiskt om The Areito "Low Tide Festival" och bestämde att de ses igen i Bikai då. En del av barnen i byn fattade tycke för dena vänliga och sjungande jätte och klättrade glatt upp på hans axlar och vinkade farväl när gruppen vandrade vidare. Medan de går så fångar Kirimi en ödla genom att den biter sig fast i hans finger men efter att Jumea tagit bort den så sparas den som mat till kvällen. Jun-Jun går i egna tankar kring hur Jumeas sång påverkade folket i byn och reflekterar över dess funktion i denna kultur. Kirimi menar att all musik har olika innebörd och se olika ut som ritualer. Jun-Jun verkar börja accepter att musiken kanske kan ha en funktion.
Första natten i Cheé
När solen närmar sig horizonten vänder gruppen norrut, in mot land och Chee´ och innan det blivit mörkt har de nått slutet på sin resa under bar himmel. Framför dem sträcker sig en snårig och tidvis nästan kolsvart djungel fylld med fler faror än man kan tänka sig. Kirimi leder dem till en bäck och en plats med skydd för natten där de grillar ödlan och efter en lång dags vandring lägger alla sig för att sova, förutom Jun-Jun som tar första vakten.
Ungefär en timme in hör han något i träden och ser vad som visar sig vara ett gäng apor som närmar sig lägret. Jun-Jun väcker Kirimi som berättar att det är djungelns rackarungar, skrikapor, som kommit på besök. De är inte direkt farliga men väldigt irriterande då de oftast stjäl det mesta de kommer över. Jun-Jun föreslår att låta Athlathl skrämma iväg dem och Kirimi går med på det men söker skydd bakom ett träd. Ormen lyssnar på Jun-Jun och slingrar sig tyst fram för att sen plötsligt släppa ut ett fruktansvät ljud och spärra upp sin sköld, vilket lyckas skrämma iväg dem. Kirimi kommer inte fram förrän Athathl försvunnit tillbaka in under Jun-Juns mantel. Sedan tar Jumea över vakten och genomlider 4 stressfulla timmar med nya skrämmande ljud men inget som faktiskt hotade dem.
På Kirimis vakt så ser han 4 huting spiders som tar sig fram genom djungeln i närheten av lägret. Eftersom Kirimi vet att de jagar från sina nät väljer han att tyst vänta och inte provocera dem och trots att han möter den sista spindelns blick, så fortsätter de bort från lägret. Koskas skift var likt Jumea fylld av skrämmande ögonblick som visade sig vara ofarliga. Här i utkanten av djungeln så når fortfarande en del av ljuset ner till bäcken och väcker gruppen tidigt på morgonen. Jun-Jun vandrar ut i bäcken och när han sätter sin stav mitt i bäcken så sprider sig en oas ut runt honom och där tar han sitt nästan ritualistiska morgondop.
Efter en dagsvandring genom den mörka och snåriga delen av djungeln (då Koska nästan trillade ner i en spikgrop medan Kirimi var distraherad av att hitta rätt riktning), där den är som tätast, slår gruppen lägger under en uråldrig rotvälta som Kirimi hittar. Natten är fylld av oroväckande ljud men alla vak är händelselösa. Nästa dag börjar träden stå längre ifrån varandra och på eftermiddagen börjar gruppen se hur vissa solstrålar når in genom trädkronorna. Det är då de känner det, en absolut vedervärdig doft. Kirimi känner igen den nästan direkt, lukten av föruttnelse. De följer doften och den blir värre och värre tills de plötsligt ser vad det kommer ifrån. Ett dussintals kroppar ligger utspridda framför gruppen. Lukten och den våldsamma vyn är överväldigande.
Hur kan en jaguar orsaka så mycket skada mot en erfaren djungel-levande civilization?
Character(s) interacted with
- En grupp militära baracudens som tillhörde the Basin Defense
- Befolkningen i en väldigt liten fiskeby längs med Piraguens kust.
Notes
Recall Knowlegde
- Resterande raser har en fördom om baracudens att de är barbariska, inte minst i sin militära kultur.
- Det finns ett samarbete i the Abundant Basin mellan de större samhällena längs med kusterna på Piraguen, Choreto och Kukachi. De betalar alla en del av inkomsterna från beskattning till att finansiera en marin styrka kallad "the Basin Defense" som patrullerar området och reglerar trafiken. Soldaterna består till stor del av baracudisk militär men även Taínems, wolokani och Hurakani.
- I mindre samhällen på Piraguen har de inget intresse i handlarnas färgade snäckor utan använder fortfarande byteshandelssystemet.
Jun-Jun
Koska
Kirimi
Jumea Sath Alsakhra
koska 2 by Koska
Comments