Dagovod

Dagovod är det nordligaste av alla Reavariens länder är hem till de bistra och stränga Dagovoderna vars kyliga syn på livet väl matchar de mörka, snötäckta stepperna som de räknar till sina domäner. Livet i Dagovod är hårt, brutalt och ofta kort, vilket har gjort att dess folk har lärt sig att leva med och acceptera svårigheter som andra skulle bedöma som outhärdliga. Främst är landet hem till människor, men även dvärgar är en vanlig syn här, framförallt under Malmbergen den sydliga bergskedjan som separerar Dagovod från resten av Reavarien.

Ett rike av järn och martyrer

Dagovod är en absolut monarki, för tillfället under drottning Vladka III. En tungsint och konservativ härskare med stark isolationistisk agenda. Landet, som också ibland kallas för Järnriket (efter den ofantliga mängd järnmalm som bryts här) är inte lika utvecklat som sin sydliga granne, Den Kaniska Federationen och samhället saknar nästan helt industrialisering. Den stora majoriteten av befolkningen tillhör den ofria bondeklassen, Kripak, som lever helt på nåd under sina adelsherrar. I Dagovodisk kultur anses Kripak-systemet rättvist och den allmänna andan är att alla jobbar tillsammans för ett gemensamt mål, bondeklassens plikt är att arbeta, adelsklassen plikt är att förvalta Kripak med vishet (det är sällan som detta i praktiken fungerar på något annat sätt en ett glorifierat slavsamhälle). Kripaks plikt slutar inte nödvändigtvis vid döden och det är inte sällan som en arbetare återupplivas som en odöd tjänare efter sin död för att fortsätta sitt arbete.
Dagovod saknar den polyteistiska traditionen som de flesta andra av Aeryns nationer har och dyrkar nästan enbart Dieter, guden av uthärdande, offer och martyrskap. Hans motto är “Uthärda. Genom uthärdande, styrka” vilket passar väl in för att få folket i riket att förlika sig med sin ofta hårda existens och lär de som följer honom att acceptera att allt liv slutar i groteskt lidande.
Huvudstaden i Dagovod är Vladkagrad men det finns också en stor dvärgisk population som istället kallar den underjordiska gruvstaden Magrakk sin huvudstad. Järnriket kom motvilligt och sent till kolonialiseringen av Det Fagra Landet och har därför bara en koloni, det nordliga och ogästvänliga Novo-Vladka.

Historia

Under den fjärde tidsåldern, när Aeryn långsamt återhämtade sig efter den mardrömslika Tredje tidsåldern befolkades området långsamt av seminomadiska stammar som följde de enorma hjordarna av storvilt som levde på det nordliga slätterna. Som tiden gick blev stammarna, som med ett gemensamt namn kallades dagovoder allt mer bofasta och byar och primitiva städer började uppstå. Dessa var oftast helt självständiga från varandra men förenade i en gemensam kultur.
Runt år 800 (4:e T.) erövrades de stora delar av de dagovodiska slätterna av en kabal av vampyrer som gemensamt gick under namnet Den Eviga Nattens Order. Vampyrerna lockades av det solskygga området och den löst organiserade befolkningen. Massiva borgar konstruerades i de begynnande byarna och städerna åt sina nya överhuvuden som höll folket i ett järngrepp för att bidra med en ständig bankett av det livsblod deras vampyriska härskare behövde för att överleva. Den Eviga Nattens Order behärskade ofta Nekromanti och hade ofta stora mängder odöda tjänare som de använde för att förtrycka och terrorisera befolkningen i deras domäner. Få historiska skrivelser existerar från perioden som i Dagovod refereras till som "Det blodiga årtusendet". Även om vampyrerna senare besegrades och fördrevs för Dagovod menar många externa observatörer att mycket av modern dagovodisk kultur (Kripak-systemet, återupplivandet av döda för att tjäna som arbetskraft) härstammar från denna period.
Runt år 1740 (4:e T.), efter nästan ett millennium av slaveri under Den Eviga Nattens Order leddes ett massivt uppror av Ivana Voronoff, mer känd som Ivana, befriaren eller Ivana den Store, en tidigare slav till en av de vampyriska herrarna, Barov Blodspillaren. Ivana inspirerade den förslavade dagovodiska befolkningen och skänktes artefakten Solens Svärd från gudinnan Kirra, Solens och musikens gudinna alternativt Martyrernas Svärd från Dieter, Martyrernas gud som senare berättelser av historien menar. Med gudomlig hjälp och en befolkning väckt ur träldom drev hon ut vampyrerna och blev 1751 (4:e T.) den första härskaren av kungariket Dagovod.
År 2063 (4:e T.) invaderades Dagovod av Kung Bastien av Illstal och hans segerrika arméer. Vilket under en kort tid såg Dagovod införlivat i det nybildade Kaniska riket. Den kaniska erövringen blev däremot kortlivad då, kort efter Kung Bastiens död, hans nyskapade imperium började falla samman. Det rådande kaoset togs väl tillvara på av Prins Velibor, vargen från Dagovod som ledde ett framgångsrikt uppror för att driva ut de kaniska erövrarna ur landet (2074 4:e T.). För folket i Dagovod blev det däremot att byta ut en förtryckare mot en annan, Velibor som lät kröna sig själv till kung var en hård härskare som krävde mycket av sin befolkning. Han var en fanatisk anhängare av Dieter, Martyrernas gud och krävde att alla i hans rike visade guden vördnad framför alla andra gudar.
Efter en lång konflikt med järndvärgarna i Magrakk om de väldiga järnmalmsresuserna i Malmberget, ett territorium både dvärgar och dagovoder ansåg sig ha rätt till, hotade att bryta ut i ett krig som hade varit enormt destruktivt för båda parter gick Dagovod och Magrakk, genom en enorm diplomatisk ansträngning där båda kom till insikt att de hade varit starkare som allierade än som fiender med på att bilda en union år 89 (5:e T.). Föreningen mellan de två parterna refereras normalt till som "Järnriket" och trotts flera skakiga perioder håller unionen än i modern tid.

Huvudstad: Vladkagrad
Statsskick: Absolut monarki
Statschef: Drottning Vladka III
Styrande organ: Drottningen och hennes råd
Invånarantal: 11 000 000
Huvudsakliga folkslag: Människor
Noterbara minioriteter: Järndvärgar, Dhampir
Viktiga gudar: Dieter, Martyrernas gud, Bhabran, Stenens fader

---

Dagovodiska dygder: Lydighet, Respekt för sin överordnade, Solidaritet mot sina jämlikar, Pragmatism, Förmåga att hantera sorg, Styrka, Brutalitet mot fiender.
Dagovodiska synder: Uppror, laglöshet, självömkan, ansvarslöshet, överdrivna känslor, ovilja att acceptera sin lott i livet.