Siza

Om du stannar länge nog på samma plats så kommer du antingen bli uttråkad eller så kommer någon bli förbannad på dig. Inget annat kommer att ske och du kommer att ha ett uruselt liv, tro mig. Jag heter Siza och ser till att jag alltid är på resande fot. Som prisjägare och legosoldat finns det alltid något jobb att ta och det är sällan tråkigt. Visst kan det vara farligt, men bara för dem som inte är bra på det. Ge mig en slant så visar jag hur det går till. Se bara till att du håller dig inom lagen, inget bra kommer av att själv bli efterlyst.
Ofta underskattas jag av de som ser mig. Det passar mig bra, det finns inget som är så enkelt som att slutföra ett uppdrag där ens mål inte ens förväntar sig problem. I staden Hiir tog jag mig an ett kontrakt på en ökänd vitnervävare. Hon hade enkelt hållt sig undan stadens vaktstyrka genom sin förmåga att försvinna på ett ögonblick. Jag närmade mig henne obeväpnad på en av hennes favoritbarer och distraherade henne länge nog för att hon skulle kunna tillfångatas.
Nattluften fylldes av ljudet från de insekter som gömde sig i dem palmerna som stod utanför Dryckeshjulet. Dagens hetta hade för länge sedan lämnat staden och en sval fuktig luft skänkte nu dess invånare välbehövlig svalka. Insekternas tjatter fick sällskap av ljudet av skränig sång inifrån tavernan och jag sköt det tunna skynket från dörröppningen och skred in i Dryckeshjulet. Den välbekanta lukten av ris öl och svett slog emot mig när jag läste av rummet. Det var det samma rum som jag besökt de senaste dagarna och ingen verkade lägga någon vikt vid min närvaro. Jag bar samma anspråkslösa kläder som jag tidigare burit i Dryckeshjulet, en billig arbetarskjorta och kjol jag köpt när jag anlänt till Hiir. Mina knivar hade jag lämnat kvar på värdshuset, med undantag från den gömd i mitt bälte. Den skulle antagligen inte hjälpa mig ikväll men utan den kände jag mig inte säker.
Jag rörde mig mot baren och slog mig ner på en pall mitt emot Araduz. Han såg ner på mig och ställde en mugg med ris öl framför mig.
Siza! Det glädjer mig att se att både ditt ansikte och din penningpung väljer att besöka mig igen, utbrast han med överdriven inlevelse.
Jag vet inte hur jag annars skulle kunna få tag på den utmärkta öl du serverar Araduz? Det är tur att ditt hemska yttre skrämmer bort så många gäster annars skulle du drunkna i silver. Han skrockade över min kommentar och jag smuttade lite på ölen. Ikväll verkar du dock ha gott om nya gäster, sa jag och nickade mot en kvinna som högljutt samtalade med en grupp andra gäster vid ett bord mitt i rummet. Hon var lång, det såg jag även när hon satt ner, och var iklädd dyra tyger med många smycken men drack och gormade på ett sätt som avslöjade att hon inte var van vid dem. Utöver den dyra utsmyckningen så var hennes hud täckt av underliga tatueringar som trotts sitt främmande utseende kändes bekanta. Jag tryckte ner känslan och såg på Araduz igen.
Hon kallar sig Baalat från djupet och ryktet är att hon är en besvärjerska som stulit från en hel massa adel. Stadsvaken är ute efter henne men kan inget göra för hon försvinner bara så fort de kommer nära henne. Belzezzar själv ska ha utlyst en stor belöning till den som kan fånga henne men alla verkar se det som ett hopplöst fall. Jag iakttog henne igen och fingrade på den lilla flaska jag hade i penningpungen.
Kan jag låna en av dina kökspojkar? Frågade jag samtidigt som jag räckte fram par mynt. Jag lovar att du får tillbaka honom om en stund, jag ska bara skicka ett meddelande. Han sträckte sig efter mynten och svarade.
För fem silver får du göra vad du vill med honom, skrockade han. Hej! Yutpan! Kom hit. Siza här har betalat för att låna dig en stund. En tanig kökspojke kom fram till mig och jag viskade i hans öra samtidigt som jag tryckte ett mynt i handen på honom.
Säg till vakterna att jag har fångat vitnervävaren de letar efter och ta med dem hit. Araduz, ge mig två glas med något som inte luktar som gödsel. Han grymtade ett jakande svar och hällde upp två glas från en flaska under bardisken. Jag plockade upp den lilla flaskan ur penningpungen och hällde i innehållet i ett av glasen. Jag blinkade snabbt till Araduz och gav mig iväg mot mitten av rummet. Kvinnan och hennes dryckesvänner såg upp mot mig när jag närmade mig bordet.
Vad vill du då? När jag vill ha dricka så ber jag om dricka gormade hon barskt. Alla runt om henne skrattade. Trotts sina påstått stora magiska krafter verkade hon lika full av övermod som alla andra som undvikt lagen tillräckligt länge. Jag såg till att ett glatt leende prydde mina läppar innan jag svarade.
Det är du som är Baalat från djupet va? Jag ville bara tacka dig för att ha tagit ner adeln ett snäpp, dem behöver också ibland, sa jag med den mest uppriktiga röst jag kunde frammana och räckte fram drickan. Jag drog till mig en stol och slog mig ner med mitt eget glas. Baalat iaktog mig och sträckte en försiktig hand mot sitt glas.
Jag gjorde inte det för att adeln skulle förlora, jag gjorde det för att jag ville ha silvret och de hade det. Adeln kommer aldrig att förlora i det långa loppet, hjulet är evigt. Baalat fortsatte fingra på glaset utan att höja det för att dricka.
Att prata om hjulet är för munkar och kungligheter, bara dem är tråkiga eller giriga nog att bry sig. Hur hjulet snurrar påverkar inte dig eller mig, svarade jag och höjde glaset till munnen. Hjulet fick alltid folk att lugnt fortsätta med sina olyckliga liv utan att försöka förändra något. Jag skakade av mig de gamla tankarna och tittade förväntansfullt på Baalat. Hon tittade skeptiskt på mig och slutade fingra på glaset.
Du tror väl inte att jag kommer dricka det här? Jag har inte undvikit bödeln så här länge genom att bli förgiftad av någon skitig bondflicka. Trodde du verkligen att det skulle fungera?
Planen var aldrig att förgifta dig sa jag med ett leende samtidigt som en enorm figur tornade upp sig bakom Baalat. Med ett ljudlig knak slog en väldig träpåk mot hennes huvud och hon säckade ihop på bordet.
Tack så mycket Hrizingr sa jag muntert och klappade halvtrollet på axeln. Dags att få betalt.

Species

Människor

Life

125 IT 150 IT 25 years old

Circumstances of Death

Dog på flykt från en drake efter att ha tagit upp ett halsband med en stor rubin

Height

1.66 m

Weight

63 kg