Xinukulten
En av de nyaste och mest skrämmande religiösa grupperna i Mundana är den hemlighetsfulla Xinukulten. Sekten förekommer nästan uteslutande i städerna och de flesta av dess anhängare håller medlemskapet hemligt. Trots att Daakkyrkan officiellt förklarat krig mot kulten kan den agera relativt öppet i det religiöst toleranta Damarien. Sektens medlemmar är ytterst hemlighetsfulla och få oinvigda har någonsin sett dess religiösa aktiviteter eller hört dess lära. De få som gjort det har haft en tendens att försvinna spårlöst.
Historia
Bland utomstående är ytterst lite känt om Xinukultens historia. Rykten om sekten började florera under de svåra missväxtåren för ett knappt århundrade sedan. Innan dess var rörelsen okänd både för storfurstar och för den jargiska inkvisitionen, som numera lär vara några av dem som har störst erfarenhet av rörelsen. Den förste kände Xinupredikanten, Eram Halte, var aktiv i Targus under 2920-talet e.D. och grundade flera celler i den då svårt krigs- och brandhärjade staden. Sedan dess har det ofta ryktats att olika medlemmar i städernas borgerskap skulle vara kultister utan att det kunnat beläggas. Daakkyrkan har vid ett flertal tillfällen försökt komma åt sektens medlemmar, men har sällan lyckats fälla mer än någon enstaka kultist. På bara några få årtionden tycks sekten ha spritt sig från Damarien, vilket alltjämt är dess starkaste fäste, till alla Mundanas hörn. Den tycks numera ha medlemmar överallt från Mûhad till Consaber.
Lära
Xinukultens anhängare lever oftast ett dubbelliv som helt vanliga medlemmar av samhället. En kärleksfull familjefader och tjänsteman, en enkel piga, en adelsfru eller en legoknekt tycks om dagarna leva normala liv för att sedan på natten samlas i undangömda möteslokaler för att lova kropp och själ till Xinu. Medlemmarna tillhör alla samhällsskikt och både män och kvinnor kan bli medlemmar. På vissa platser, framför allt i Targus och Helm, kan sektens anhängare operera relativt öppet. Med detta menas att det är något av en öppen hemlighet vilka som är medlemmar och var mötesplatserna är belägna, utan att någon kan eller törs göra någonting. I flera städer har kulten nått en sådan maktställning att dess medlemmar mer eller mindre anser sig stå över lagen och kan komma undan med nästan vad som helst. Daakkyrkan har till exempel utan framgång försökt få den förmögne handelsmannen Xamir van Calt åtalad i flera år, men hindras av dennes kontakter. De har hittills misslyckats med att få fram bevis för hans kätteri, då vittnen antingen dör, försvinner spårlöst eller vägrar vittna. Kyrkan och Sebaeliterorden har nyligen börjat inse vilket hot sekten utgör, men har samtidigt fått allt svårare att bekämpa den. Den mörke gudens sanna natur är okänd, många tror kort och gott att Xinu helt enkelt är ett annat namn för Daakkyrkans Malgoarh eller att kulten tillber någon obskyr gudom från Damariens mörka forntid. Få människor känner till sanningen bakom Xinukulten och även kyrkan har knappt mer än rykten att gå på. Vad man vet är att kultisterna på mässorna utsätter sig själva för svår smärta, både psykisk och fysisk. Det sägs även att kulten utför människooffer och att dess medlemmar aldrig använder alkohol eller andra rusmedel.
Organisation
Det är okänt huruvida Xinukulten har någon egentlig ledning och vem eller vad det i så fall skulle vara. Medlemmarna tycks organisera sig själva i mindre celler med mellan fem och tjugo medlemmar. Dessa leds av präster, så kallade ”mässare”, men det är oklart hur stor kontakt de olika grupperna har med varandra. Man är dock rätt säker på att åtminstone de lägre medlemmarna inte känner till någonting om andra celler.
- Beata Silencio, Ärkeinkvisitor i vite Daaks tjänst
Historia
Bland utomstående är ytterst lite känt om Xinukultens historia. Rykten om sekten började florera under de svåra missväxtåren för ett knappt århundrade sedan. Innan dess var rörelsen okänd både för storfurstar och för den jargiska inkvisitionen, som numera lär vara några av dem som har störst erfarenhet av rörelsen. Den förste kände Xinupredikanten, Eram Halte, var aktiv i Targus under 2920-talet e.D. och grundade flera celler i den då svårt krigs- och brandhärjade staden. Sedan dess har det ofta ryktats att olika medlemmar i städernas borgerskap skulle vara kultister utan att det kunnat beläggas. Daakkyrkan har vid ett flertal tillfällen försökt komma åt sektens medlemmar, men har sällan lyckats fälla mer än någon enstaka kultist. På bara några få årtionden tycks sekten ha spritt sig från Damarien, vilket alltjämt är dess starkaste fäste, till alla Mundanas hörn. Den tycks numera ha medlemmar överallt från Mûhad till Consaber.
Lära
Xinukultens anhängare lever oftast ett dubbelliv som helt vanliga medlemmar av samhället. En kärleksfull familjefader och tjänsteman, en enkel piga, en adelsfru eller en legoknekt tycks om dagarna leva normala liv för att sedan på natten samlas i undangömda möteslokaler för att lova kropp och själ till Xinu. Medlemmarna tillhör alla samhällsskikt och både män och kvinnor kan bli medlemmar. På vissa platser, framför allt i Targus och Helm, kan sektens anhängare operera relativt öppet. Med detta menas att det är något av en öppen hemlighet vilka som är medlemmar och var mötesplatserna är belägna, utan att någon kan eller törs göra någonting. I flera städer har kulten nått en sådan maktställning att dess medlemmar mer eller mindre anser sig stå över lagen och kan komma undan med nästan vad som helst. Daakkyrkan har till exempel utan framgång försökt få den förmögne handelsmannen Xamir van Calt åtalad i flera år, men hindras av dennes kontakter. De har hittills misslyckats med att få fram bevis för hans kätteri, då vittnen antingen dör, försvinner spårlöst eller vägrar vittna. Kyrkan och Sebaeliterorden har nyligen börjat inse vilket hot sekten utgör, men har samtidigt fått allt svårare att bekämpa den. Den mörke gudens sanna natur är okänd, många tror kort och gott att Xinu helt enkelt är ett annat namn för Daakkyrkans Malgoarh eller att kulten tillber någon obskyr gudom från Damariens mörka forntid. Få människor känner till sanningen bakom Xinukulten och även kyrkan har knappt mer än rykten att gå på. Vad man vet är att kultisterna på mässorna utsätter sig själva för svår smärta, både psykisk och fysisk. Det sägs även att kulten utför människooffer och att dess medlemmar aldrig använder alkohol eller andra rusmedel.
Organisation
Det är okänt huruvida Xinukulten har någon egentlig ledning och vem eller vad det i så fall skulle vara. Medlemmarna tycks organisera sig själva i mindre celler med mellan fem och tjugo medlemmar. Dessa leds av präster, så kallade ”mässare”, men det är oklart hur stor kontakt de olika grupperna har med varandra. Man är dock rätt säker på att åtminstone de lägre medlemmarna inte känner till någonting om andra celler.
- Beata Silencio, Ärkeinkvisitor i vite Daaks tjänst
Gudomar: Xinu.
Godtagbara offer: Blodsoffer, slaktoffer, själsoffer.
Heligaste dag: 9 novanda.
Övriga heliga dagar: –
Allmänna tabun: En kultmedlem får inte nämna Xinu eller kulten för icke-invigda. En kultmedlem får inte vägra en mässa eller en ceremoni.
Allmänna förpliktelser: En kultmedlem får inte försumma sina dagliga gissel. En kultmedlem får inte dricka alkohol eller nyttja andra njutningsmedel.
Godtagbara offer: Blodsoffer, slaktoffer, själsoffer.
Heligaste dag: 9 novanda.
Övriga heliga dagar: –
Allmänna tabun: En kultmedlem får inte nämna Xinu eller kulten för icke-invigda. En kultmedlem får inte vägra en mässa eller en ceremoni.
Allmänna förpliktelser: En kultmedlem får inte försumma sina dagliga gissel. En kultmedlem får inte dricka alkohol eller nyttja andra njutningsmedel.