Spräcklig jätteskogskatt
Den spräckliga jätteskogskatten återfinns i flera av Asharinahalvöns täta skogar. Skogskatten har en mankhöjd på cirka 80
cm och kan vara upp till 120 cm lång, ej medräknat den långa
svansen som lägger ytterligare 60 cm till djurets längd. Honor
väger omkring 40 kg och hanar kan väga upp till 60 kg. Djuret
är känt för att bli relativt gammalt. Det lär leva i cirka 20 år, även
om det finns historier om gamla och listiga honor som funnits i
ett och samma område under en människas hela livstid.
Djuret lever i flockar om dussinet djur som domineras av en ledarhona. Flocken består av såväl hanar som honor och hanarna slåss regelbundet för att visa sin styrka inför ledarhonan. Ledarhonan väljer sedan sin partner inför parningen, men bestämmer även vilka övriga honor och hanar som skall paras med varandra. Denna parbildning kan vara synnerligen våldsam och direkt, då ledarhonan föser samman en hona och hane till ett par. Djuret är en slug dräpare som inte drar sig för att i flock ge sig på stora bytesdjur. Normalt så undviker det att anfalla människor, men under hårda vintrar – då det är svårt att få byten – kan en flock drista sig till att angripa ensamma vandrare eller skogsarbetare. Skogskatten har även rykte om sig att vara särskilt förtjust i hästkött. De jagar i flock och försöker omringa sitt byte innan de med sina skrik försöker bringa bytet ur fattning och få det till att i panik fly in i ett bakhåll.
Det omtalade skriet har en psykologisk effekt som gör att djur, men även människor, kan drabbas av panikkänslor. Lärda hävdar att djuret har en förmåga att spontanalstra selenotropiska filament som sedan påverkar andra varelsers medvetande. Den utbredda uppfattningen att kattdjur står för svartkonst och otur, står troligen att finna i den spräckliga jätteskogskattens beteende. I det alvfientliga Damarien har djuren särskilt kommit att förknippas med alverna, och det är en vanlig uppfattning att alla dessa djur är tjänare och spioner för Järvskogens thismstammar.
Jätteskogskatten sägs i gångna tider ha använts som psykologiskt vapen under fälttåg. Skogskatter har då tagits nära fiendens läger, av särskilda döva eller på annat sätt preparerade hanterare, för att med sina fasansfulla skrik demoralisera fienden under natten före ett slag.
Det är allmänt vedertaget i Damarien att det bringar stor olycka över ett hushåll att få en hörntand från en jätteskogskatt nedgrävd under farstudörren. Det finns många historier om mödrar och fäder som blivit galna och slaktat sina familjer under natten, och att man sedan funnit en tand från jätteskogskatten under deras dörr.
- Ib av Jen
Djuret lever i flockar om dussinet djur som domineras av en ledarhona. Flocken består av såväl hanar som honor och hanarna slåss regelbundet för att visa sin styrka inför ledarhonan. Ledarhonan väljer sedan sin partner inför parningen, men bestämmer även vilka övriga honor och hanar som skall paras med varandra. Denna parbildning kan vara synnerligen våldsam och direkt, då ledarhonan föser samman en hona och hane till ett par. Djuret är en slug dräpare som inte drar sig för att i flock ge sig på stora bytesdjur. Normalt så undviker det att anfalla människor, men under hårda vintrar – då det är svårt att få byten – kan en flock drista sig till att angripa ensamma vandrare eller skogsarbetare. Skogskatten har även rykte om sig att vara särskilt förtjust i hästkött. De jagar i flock och försöker omringa sitt byte innan de med sina skrik försöker bringa bytet ur fattning och få det till att i panik fly in i ett bakhåll.
Det omtalade skriet har en psykologisk effekt som gör att djur, men även människor, kan drabbas av panikkänslor. Lärda hävdar att djuret har en förmåga att spontanalstra selenotropiska filament som sedan påverkar andra varelsers medvetande. Den utbredda uppfattningen att kattdjur står för svartkonst och otur, står troligen att finna i den spräckliga jätteskogskattens beteende. I det alvfientliga Damarien har djuren särskilt kommit att förknippas med alverna, och det är en vanlig uppfattning att alla dessa djur är tjänare och spioner för Järvskogens thismstammar.
Jätteskogskatten sägs i gångna tider ha använts som psykologiskt vapen under fälttåg. Skogskatter har då tagits nära fiendens läger, av särskilda döva eller på annat sätt preparerade hanterare, för att med sina fasansfulla skrik demoralisera fienden under natten före ett slag.
Det är allmänt vedertaget i Damarien att det bringar stor olycka över ett hushåll att få en hörntand från en jätteskogskatt nedgrävd under farstudörren. Det finns många historier om mödrar och fäder som blivit galna och slaktat sina familjer under natten, och att man sedan funnit en tand från jätteskogskatten under deras dörr.
- Ib av Jen
Även känd som: Stor skogskatt, Alvisk häxkatt, Gato Malasonium,
Månpanthera.
Children