Samoriska läran
Den samoriska läran är en barmhärtig och folklig religion, baserad på den helige Ramsals bok ’Den eviga omvälvningen’ och profeten Samors predikningar. Lärans grundtanke är att allt fungerar i ett evigt kretslopp, där gudomarna Aurias och Pelias representerar livet och pånyttfödelsen. För mer information om hur samorismen inverkar på gemene man och samhället – se boken ‘Asharien & Soldarn’.
Aurias och Pelias
Det finns två gudomar inom samorismen och dessa är Aurias och Pelias. Aurias är gryningens väktare, morgonrodnadens gudinna och den uppgående solens ledsagerska. Pelias är den nedgående solens ledsagare, skymningens väktare och aftonrodnadens gud. Aurias avbildas oftast som kvinna medan Pelias avbildas som man. Gudomarnas kön kan dock inte med säkerhet fastslås i ’Den eviga omvälvningen’.
Kretsloppet
Världen har alltid funnits, liksom gudomarna Aurias och Pelias. Det finns varken början eller slut – allt fungerar i ett oändligt kretslopp. Den yttersta dagen skall aldrig komma – efter döden går de troendes själar vidare till himlavalvet. Vissa blir ljust skinande stjärnor, andra mer fadda. De otrogna hamnar i den svarta rymden, omöjliga att sikta med ögat. Reinkarnation är också tänkbart, men inget som predikas öppet – källorna är alltför diffusa på den punkten. Döda troende kremeras.
Symboler
Pelias symboliseras med en gyllene halvcirkel ovanför ett horisontellt streck – en nedåtgående sol. Aurias symboliseras av en gyllene sol med strålar. Symbolerna är ofta stiliserade men förekommer även mer konstnärligt utformade. Samorimannens ämbetsdräkt består i en fotsid kappa. På kappans bröst och baksida finns Pelias eller Aurias symbol, ofta i guld eller rött. Predenterna (samorismens överstepräster) bär ofta en slags sjalliknande klädesplagg över axlarna. På sjalen finns både Aurias och Pelias tecken, dock på var sin sida. Variationer i dräkten förekommer. Den samoriska lärans stridande orden, Zoriánorden, har en egen sköld – en strålande sol samt en nedåtgående sol i guld på svart. Zoriánorden riddare kompletterar skölden med sitt eget personliga vapen för att skapa en unik personlig riddarsköld.
Lära
Det grundläggande budskapet inom den samoriska läran är att man skall vara tacksam för att man lever ytterligare en dag och att nästa dag förhoppningsvis skall vara minst lika givande som de föregående. Man ber sålunda en gång direkt när man vaknar och en gång innan man sover på kvällen. Bemärkelsedagar och religiösa högtider är mycket viktiga och firas med stora festligheter. Den samoriska lärans följeslagare skall inrätta sig efter de styrande och veta sin plats i samhället. Idogt arbete och generositet mot sina medmänniskor är den enda vägen till frälsning. Man skall ej heller utsläcka någons glädje att få leva en dag till, vilket gör den samoriska läran till en ganska barmhärtig tro. Alla troende kan hedra Aurias och Pelias genom att tända ljus – hemma eller i templen. Ljuständningen symboliserar något av grunden inom samorismen – först tänder Aurias dagen och vid dagens slut släcker Pelias den för att därefter åter uppstå. Nästa dag sker exakt samma sak om och om igen.
Utbredning
Den samoriska läran är den förhärskande religionen på den östligare halvan av Asharina. Läran fungerar som statsreligion i både Asharien och Soldarn. Mission finns även på andra håll i världen, exempelvis i vissa delar av Västmark och i Takalorrs huvudstad Tiban. Läran håller inalles dryga 200.000 troende och är således Asharinas största religion. Samorismen är ungefär jämnstark genom alla samhällskikt – alla från bönderna till adelsmännen i till exempel Soldarn tillber samma gudomar, och ingen människa är mer värd än någon annan. Det är antagligen just detta som har gjort religionen såpass populär hos folket. Samorismen har inte fått något som helst gehör hos dvärgarna eller alverna.
Världssyn
Samorismen godkänner och accepterar att andra religioner finns och förespråkar samarbete i stället för våldsamheter. Däremot föraktas onda religioner; och främst Zoriántrogna drar ofta ut i korståg mot dessa mörkrets förespråkare. Parallelldyrkan med jordbrukarnas religion Eliana (Jordmodern) är mycket vanlig, främst på landsbygden. Det samoriska templet ledare ställer sig skeptiska till folktro, men samorimän i gemen är minst lika vidskepliga som ’vanligt’ folk. Det är mycket vanligt att samorimän på lägre nivåer är kunniga i naturmedicin och mystisk folklore. Daaks lära är emellertid inte tillåten som parallellreligion till den samoriska läran. Daak-kulten har inga kyrkor i Östasharina, med undantag för den sabriska sjömanskyrkan i Camard. Överhuvudtaget jagas dessa och andra ’demonkulter’ med lykta och ljus av Zoriánorden, men samoririddarna har trots sin skicklighet uppenbara problem att finna dem. Templet är splittrat vad gäller synen på magin och dess utövare. Vissa menar att magin i längsta möjliga utsträckning bör förbjudas medan andra anser att magiker skall behandlas som vilka andra människor som helst men givetvis dömas efter samma lagar. En magiker skall inte få skada andra människor med sitt värv. Debatten om magikernas är vara eller ickevara är emellertid ganska sval för närvarande.
Organisation
Den samoriska läran har inget egentligt huvudsäte. En sedan länge allmänt vedertagen praxis är att Borontemplets ledare räknas som templets överhuvud i officiella sammanhang. I Asharien har varje stad ett eget tempel helgat åt den samoriska läran – det viktigaste finns i Chadarians hopp. Templen styrs av predenter (överstepräster) som till sin hjälp har ’Den eviga omvälvningen’ – den samoriska lärans heliga skrifter och rättesnören. Den eviga omvälvningen tolkas olika av olika predenter. Detta är dock helt i sin ordning eftersom dessa fått i uppdrag att just tolka skriften. Samorimän från Chadarian besöker då och då de Ashariska templen för att se till att skillnaderna inte blir allt för stora. De mindre templen och helgedomarna ute i byarna styrs av samorimän som uppnått graden ‘mivell’, vilket betyder just tempelföreståndare. Mivellen är ofta byns ende representant för templet, men han kan ibland ha ett antal samorimän och noviser under sig. I Soldarn predikas den samoriska lärans budskap inte bara av templen, utan även av ett flertal ordnar och brödraskap som är underordnade religionen. Störst och viktigast av dessa är den ortodoxa Zoriánorden som äger såväl religiös makt som politiskt inflytande. Zoriánorden förfogar över både kloster och borgar och är den del av det samoriska templet som sköter missionen. De samoriska templen äger inga härbärgen. Däremot är templen öppna för alla som söker logi. Man kan inte bistå med mat, endast förböner och kanske ett arbete. Samorimännens ord väger tungt – en hantverkare som på templets inrådan ombeds ta upp en arbetslös yngling som gesäll kommer knappast att säga emot templet. De samoriska templen äger heller inga militära styrkor eller tempelvakter. Templet förlitar sig istället på Zoriánordens väpnade styrkor som förutom att skydda religionens utövare, även har till uppdrag att fungera som militära enheter.
Heliga dagar
Tempelkalendern nedan inrymmer ett stort antal helgdagar och festligheter. Bemärkelsedagar, såsom födelsedagar, firas också och har i den samoriska läran lika stor betydelse som templets heliga dagar.
Nyår: 1 frostmånad. Under nyåret firas det gångna årets fullbordade kretslopp och det nya årets ankomst. I södra Soldarn finns en gammal sed att de styrande baronerna under nyåret skall bjuda in sina undersåtar till fest och dryckeslag. Få troende väljer att arbeta på nyåret eftersom denna högtid för de flesta är en tid av samvaro med familjen, där barnen ges gåvor och släkt från när och fjärran samlas för att träffas. En bönestund i klostret tillägnad Aurias och Pelias är också ett viktigt inslag i nyårsfirandet.
Aurias och Pelias dag: Den fösta dagen varje månad tillägnas Aurias och Pelias. Eftermiddagen tillbringar man med familjen och av denna anledning stänger alla bodar och affärer tidigare än vanligt. Många går till templet eller klostret för att tända ljus och bedja. Årets sjätte Aurias och Pelias dag infaller samtidigt som dagen då Samor den helige förkunnade profetian om den solförmörkelse som skulle komma att drabba Asharina under midsommarfesten år 957 e.D. Denna dag räknas som den samoriska lärans absolut heligaste dag och firas med tempelbesök, uppföranden av religiösa och sedesamma skådespel samt förstås den obligatoriska ljuständningen. I alla de stora templen hålls den samoriska högmässan: Predentmässan.
Peliasmäss: Vår- och höstdagjämningarna är tillägnade Pelias, aftonrodnadens gud. Ljuständning, åminnelse av det eviga kretsloppet och uppvisande av tacksamhet gentemot gångna generationer är tre huvudpunkter i denna lågmälda och tysta högtid. Oftast arbetar man som vanligt, men av tradition tänder man gärna ljus i såväl templen som hemma och på sina arbetsplatser. Det är en speciell upplevelse att sent om kvällen se de ashariska och soldiska handelsskeppen och fiskebåtarna angöra eller lägga ut från hamnen, upplysta av hundratals lågande vaxljus. Peliasmäss är också en tid av såväl begravningar som bröllop.
Nimtosmäss: 15 blomstermånad. Firas till minne av Samor den Heliges lärjunge Nimto. Många vallfärdar till klostret i Nimto för att be och för att minnas Nimtos gärningar.
Auriasmäss: Midsommarfesten, 1 hömånad. En ljusets högtid som firas med stora festligheter. När skymningen kommer tänds ljus och fyrbål och många söker sig till templet för att be. Det är vanligt att unga par gifter sig under Auriasmäss eftersom det i Den eviga omvälvningen står skrivet att äktenskap som knyts denna dag skall bli extra välsignade. Allt arbete är förbjudet under Auriasmäss, undantaget de allra väsentligaste uppgifterna som till exempel tempeltjänstgöring och bevakning av städerna.
Zoriánsmäss: 8 höstmånad. Zoriánordens viktigaste högtid då ordens grundande firas med böner, mässor och gåvooffer. Det är nästan enbart Zoriánordens medlemmar som firar Zoriánsmäss annat än medelst den sedvanliga ljuständningen och mässan. I Asharien firas den inte alls (och räknas där inte som helig dag).
Ramsalsmäss: 15 vintermånad. Firas till minne av Ramsals dödsdag (vilken dock inte är säkert fastställd utan endast uppskattad till denna dag). Firandet består i en extra lång (ibland uppemot två vakter) mässa som i huvudsak består av högläsning ur Den eviga omvälvningen. Det finns ett gammalt ashariskt ordstäv som säger att: ”Om Ramsal bär snö blir vintern sträng”, vilket oftast brukar stämma – åtminstone i det allra nordligaste Asharien, där Ramsal burit snö sedan urminnes tider.
Antagning och grader
Novis - Samoriman - Mivell - Predent
Beata Silencio, Ärkeinkvisitor i Vite Daaks tjänst
Aurias och Pelias
Det finns två gudomar inom samorismen och dessa är Aurias och Pelias. Aurias är gryningens väktare, morgonrodnadens gudinna och den uppgående solens ledsagerska. Pelias är den nedgående solens ledsagare, skymningens väktare och aftonrodnadens gud. Aurias avbildas oftast som kvinna medan Pelias avbildas som man. Gudomarnas kön kan dock inte med säkerhet fastslås i ’Den eviga omvälvningen’.
Kretsloppet
Världen har alltid funnits, liksom gudomarna Aurias och Pelias. Det finns varken början eller slut – allt fungerar i ett oändligt kretslopp. Den yttersta dagen skall aldrig komma – efter döden går de troendes själar vidare till himlavalvet. Vissa blir ljust skinande stjärnor, andra mer fadda. De otrogna hamnar i den svarta rymden, omöjliga att sikta med ögat. Reinkarnation är också tänkbart, men inget som predikas öppet – källorna är alltför diffusa på den punkten. Döda troende kremeras.
Symboler
Pelias symboliseras med en gyllene halvcirkel ovanför ett horisontellt streck – en nedåtgående sol. Aurias symboliseras av en gyllene sol med strålar. Symbolerna är ofta stiliserade men förekommer även mer konstnärligt utformade. Samorimannens ämbetsdräkt består i en fotsid kappa. På kappans bröst och baksida finns Pelias eller Aurias symbol, ofta i guld eller rött. Predenterna (samorismens överstepräster) bär ofta en slags sjalliknande klädesplagg över axlarna. På sjalen finns både Aurias och Pelias tecken, dock på var sin sida. Variationer i dräkten förekommer. Den samoriska lärans stridande orden, Zoriánorden, har en egen sköld – en strålande sol samt en nedåtgående sol i guld på svart. Zoriánorden riddare kompletterar skölden med sitt eget personliga vapen för att skapa en unik personlig riddarsköld.
Lära
Det grundläggande budskapet inom den samoriska läran är att man skall vara tacksam för att man lever ytterligare en dag och att nästa dag förhoppningsvis skall vara minst lika givande som de föregående. Man ber sålunda en gång direkt när man vaknar och en gång innan man sover på kvällen. Bemärkelsedagar och religiösa högtider är mycket viktiga och firas med stora festligheter. Den samoriska lärans följeslagare skall inrätta sig efter de styrande och veta sin plats i samhället. Idogt arbete och generositet mot sina medmänniskor är den enda vägen till frälsning. Man skall ej heller utsläcka någons glädje att få leva en dag till, vilket gör den samoriska läran till en ganska barmhärtig tro. Alla troende kan hedra Aurias och Pelias genom att tända ljus – hemma eller i templen. Ljuständningen symboliserar något av grunden inom samorismen – först tänder Aurias dagen och vid dagens slut släcker Pelias den för att därefter åter uppstå. Nästa dag sker exakt samma sak om och om igen.
Utbredning
Den samoriska läran är den förhärskande religionen på den östligare halvan av Asharina. Läran fungerar som statsreligion i både Asharien och Soldarn. Mission finns även på andra håll i världen, exempelvis i vissa delar av Västmark och i Takalorrs huvudstad Tiban. Läran håller inalles dryga 200.000 troende och är således Asharinas största religion. Samorismen är ungefär jämnstark genom alla samhällskikt – alla från bönderna till adelsmännen i till exempel Soldarn tillber samma gudomar, och ingen människa är mer värd än någon annan. Det är antagligen just detta som har gjort religionen såpass populär hos folket. Samorismen har inte fått något som helst gehör hos dvärgarna eller alverna.
Världssyn
Samorismen godkänner och accepterar att andra religioner finns och förespråkar samarbete i stället för våldsamheter. Däremot föraktas onda religioner; och främst Zoriántrogna drar ofta ut i korståg mot dessa mörkrets förespråkare. Parallelldyrkan med jordbrukarnas religion Eliana (Jordmodern) är mycket vanlig, främst på landsbygden. Det samoriska templet ledare ställer sig skeptiska till folktro, men samorimän i gemen är minst lika vidskepliga som ’vanligt’ folk. Det är mycket vanligt att samorimän på lägre nivåer är kunniga i naturmedicin och mystisk folklore. Daaks lära är emellertid inte tillåten som parallellreligion till den samoriska läran. Daak-kulten har inga kyrkor i Östasharina, med undantag för den sabriska sjömanskyrkan i Camard. Överhuvudtaget jagas dessa och andra ’demonkulter’ med lykta och ljus av Zoriánorden, men samoririddarna har trots sin skicklighet uppenbara problem att finna dem. Templet är splittrat vad gäller synen på magin och dess utövare. Vissa menar att magin i längsta möjliga utsträckning bör förbjudas medan andra anser att magiker skall behandlas som vilka andra människor som helst men givetvis dömas efter samma lagar. En magiker skall inte få skada andra människor med sitt värv. Debatten om magikernas är vara eller ickevara är emellertid ganska sval för närvarande.
Organisation
Den samoriska läran har inget egentligt huvudsäte. En sedan länge allmänt vedertagen praxis är att Borontemplets ledare räknas som templets överhuvud i officiella sammanhang. I Asharien har varje stad ett eget tempel helgat åt den samoriska läran – det viktigaste finns i Chadarians hopp. Templen styrs av predenter (överstepräster) som till sin hjälp har ’Den eviga omvälvningen’ – den samoriska lärans heliga skrifter och rättesnören. Den eviga omvälvningen tolkas olika av olika predenter. Detta är dock helt i sin ordning eftersom dessa fått i uppdrag att just tolka skriften. Samorimän från Chadarian besöker då och då de Ashariska templen för att se till att skillnaderna inte blir allt för stora. De mindre templen och helgedomarna ute i byarna styrs av samorimän som uppnått graden ‘mivell’, vilket betyder just tempelföreståndare. Mivellen är ofta byns ende representant för templet, men han kan ibland ha ett antal samorimän och noviser under sig. I Soldarn predikas den samoriska lärans budskap inte bara av templen, utan även av ett flertal ordnar och brödraskap som är underordnade religionen. Störst och viktigast av dessa är den ortodoxa Zoriánorden som äger såväl religiös makt som politiskt inflytande. Zoriánorden förfogar över både kloster och borgar och är den del av det samoriska templet som sköter missionen. De samoriska templen äger inga härbärgen. Däremot är templen öppna för alla som söker logi. Man kan inte bistå med mat, endast förböner och kanske ett arbete. Samorimännens ord väger tungt – en hantverkare som på templets inrådan ombeds ta upp en arbetslös yngling som gesäll kommer knappast att säga emot templet. De samoriska templen äger heller inga militära styrkor eller tempelvakter. Templet förlitar sig istället på Zoriánordens väpnade styrkor som förutom att skydda religionens utövare, även har till uppdrag att fungera som militära enheter.
Heliga dagar
Tempelkalendern nedan inrymmer ett stort antal helgdagar och festligheter. Bemärkelsedagar, såsom födelsedagar, firas också och har i den samoriska läran lika stor betydelse som templets heliga dagar.
Nyår: 1 frostmånad. Under nyåret firas det gångna årets fullbordade kretslopp och det nya årets ankomst. I södra Soldarn finns en gammal sed att de styrande baronerna under nyåret skall bjuda in sina undersåtar till fest och dryckeslag. Få troende väljer att arbeta på nyåret eftersom denna högtid för de flesta är en tid av samvaro med familjen, där barnen ges gåvor och släkt från när och fjärran samlas för att träffas. En bönestund i klostret tillägnad Aurias och Pelias är också ett viktigt inslag i nyårsfirandet.
Aurias och Pelias dag: Den fösta dagen varje månad tillägnas Aurias och Pelias. Eftermiddagen tillbringar man med familjen och av denna anledning stänger alla bodar och affärer tidigare än vanligt. Många går till templet eller klostret för att tända ljus och bedja. Årets sjätte Aurias och Pelias dag infaller samtidigt som dagen då Samor den helige förkunnade profetian om den solförmörkelse som skulle komma att drabba Asharina under midsommarfesten år 957 e.D. Denna dag räknas som den samoriska lärans absolut heligaste dag och firas med tempelbesök, uppföranden av religiösa och sedesamma skådespel samt förstås den obligatoriska ljuständningen. I alla de stora templen hålls den samoriska högmässan: Predentmässan.
Peliasmäss: Vår- och höstdagjämningarna är tillägnade Pelias, aftonrodnadens gud. Ljuständning, åminnelse av det eviga kretsloppet och uppvisande av tacksamhet gentemot gångna generationer är tre huvudpunkter i denna lågmälda och tysta högtid. Oftast arbetar man som vanligt, men av tradition tänder man gärna ljus i såväl templen som hemma och på sina arbetsplatser. Det är en speciell upplevelse att sent om kvällen se de ashariska och soldiska handelsskeppen och fiskebåtarna angöra eller lägga ut från hamnen, upplysta av hundratals lågande vaxljus. Peliasmäss är också en tid av såväl begravningar som bröllop.
Nimtosmäss: 15 blomstermånad. Firas till minne av Samor den Heliges lärjunge Nimto. Många vallfärdar till klostret i Nimto för att be och för att minnas Nimtos gärningar.
Auriasmäss: Midsommarfesten, 1 hömånad. En ljusets högtid som firas med stora festligheter. När skymningen kommer tänds ljus och fyrbål och många söker sig till templet för att be. Det är vanligt att unga par gifter sig under Auriasmäss eftersom det i Den eviga omvälvningen står skrivet att äktenskap som knyts denna dag skall bli extra välsignade. Allt arbete är förbjudet under Auriasmäss, undantaget de allra väsentligaste uppgifterna som till exempel tempeltjänstgöring och bevakning av städerna.
Zoriánsmäss: 8 höstmånad. Zoriánordens viktigaste högtid då ordens grundande firas med böner, mässor och gåvooffer. Det är nästan enbart Zoriánordens medlemmar som firar Zoriánsmäss annat än medelst den sedvanliga ljuständningen och mässan. I Asharien firas den inte alls (och räknas där inte som helig dag).
Ramsalsmäss: 15 vintermånad. Firas till minne av Ramsals dödsdag (vilken dock inte är säkert fastställd utan endast uppskattad till denna dag). Firandet består i en extra lång (ibland uppemot två vakter) mässa som i huvudsak består av högläsning ur Den eviga omvälvningen. Det finns ett gammalt ashariskt ordstäv som säger att: ”Om Ramsal bär snö blir vintern sträng”, vilket oftast brukar stämma – åtminstone i det allra nordligaste Asharien, där Ramsal burit snö sedan urminnes tider.
Antagning och grader
Novis - Samoriman - Mivell - Predent
Gudomar: Aurias, Pelias.
Godtagbara offer: Gåvooffer, Slaktoffer.
Heligaste dag: 1 hexaria.
Övriga heliga dagar: 1 primal, 1 sekanda, 1 tretoria, 1 kuadra, 1 pentanda, 15 pentanda, 1 sebaria, 1 oktanda, 1 novanda, 8 novanda, 1 dekanda, 1 udekanda, 15 udekanda, 1 dodekanda.
Allmänna tabun: Den troende får inte ända en annan människas liv, annat än i yttersta nödfall eller i enlighet med religionens bästa.
Allmänna förpliktelser: Den troende måste göra vad han kan för att hjälpa en medmänniska i svår nöd.
Godtagbara offer: Gåvooffer, Slaktoffer.
Heligaste dag: 1 hexaria.
Övriga heliga dagar: 1 primal, 1 sekanda, 1 tretoria, 1 kuadra, 1 pentanda, 15 pentanda, 1 sebaria, 1 oktanda, 1 novanda, 8 novanda, 1 dekanda, 1 udekanda, 15 udekanda, 1 dodekanda.
Allmänna tabun: Den troende får inte ända en annan människas liv, annat än i yttersta nödfall eller i enlighet med religionens bästa.
Allmänna förpliktelser: Den troende måste göra vad han kan för att hjälpa en medmänniska i svår nöd.