Raunatron
Raunlänningarna är mest fruktade för sin vildsinthet och sina horndrakar, med vilka de upprepade gånger har härjat länderna i söder. Kejsardömet Colonan och senare Thalamur har många gånger anfallits av barbarerna från de norra slätterna. Rykten om raunlänningarna har nått de mest avlägsna hörn av Mundana. Däremot är det få som är bekanta med deras religion.
Gudomarna
Raunatron är en panteistisk naturreligion som förs över muntligt från generation till generation. Det finns sex stora gudar, dels de tre kalla gudarna Vind, Is och Himmel, och dels de tre varma gudarna Krig, Kärlek och Eld. Dessa balanserar varandra på så sätt att Vind och Krig är två balanserande motsatser, liksom Is och Kärlek respektive Himmel och Eld. När man offrar något till en av gudarna måste man också offra något till dess motsats, annars störs balansen i världen. Utöver de sex stora gudarna finns det hundratals lägre gudar, även dessa grupperade i balanserande motsatser. Arra, panthera-guden, är till exempel motsats till Kujuna, horndraksguden, renguden Ulia är motsats till vargguden Ranas, och så vidare. Samma förhållande gäller för dessa – offrar man något till en gud måste man också offra något till dess motsats. Gudarna är nyckfulla. De ändrar sig snabbt. Ibland kan Is hålla sig undan från slätterna, för att plötsligt rida in med Vind som sällskap för att slänga en snöstorm över raunlänningarna. Ibland kan Kärlek styra relationen mellan två stammar, för att i nästa sekund kastas ut av Krig som tvingar de båda stammarna samman. Man kan inte styra gudarna – det är en läxa som raunerna bittert har fått lära sig.
Dyrkan
Den huvudsakliga dyrkan av gudomarna sker genom blodsoffer. Prästerskapet handhar avbilder av gudomarna, så kallade gudahov. När ett offer skall förrättas stänks gudabilderna ner med blodet. Denna form av offer gärning kallas blot. Blot måste förrättas minst fyra gånger per år, bland annat vid vintersolståndet. Allra vanligast är dyrkan av jaktgudinnan Visa och hennes balanserade motsats, den flyende guden Villnar. Visa ger goda byten medan dyrkan av Villnar blidkar honom att inte låta bytena komma undan.
Prästerskapet
Det finns ingen fast organisation inom Rauna-tron. Prästerna, vilka kallas pajoner om de är män och ihaner om de är kvinnor, rådfrågas ofta om framtiden och de kan be gudarna om fertilitet för stammens kvinnor, hästar och horndrakar. Varje pajon är en helt egen auktoritet som gör som gudarna vill på sitt sätt.
- Beata Silencio, Ärkeinkvisitor i Vite Daaks tjänst
Gudomarna
Raunatron är en panteistisk naturreligion som förs över muntligt från generation till generation. Det finns sex stora gudar, dels de tre kalla gudarna Vind, Is och Himmel, och dels de tre varma gudarna Krig, Kärlek och Eld. Dessa balanserar varandra på så sätt att Vind och Krig är två balanserande motsatser, liksom Is och Kärlek respektive Himmel och Eld. När man offrar något till en av gudarna måste man också offra något till dess motsats, annars störs balansen i världen. Utöver de sex stora gudarna finns det hundratals lägre gudar, även dessa grupperade i balanserande motsatser. Arra, panthera-guden, är till exempel motsats till Kujuna, horndraksguden, renguden Ulia är motsats till vargguden Ranas, och så vidare. Samma förhållande gäller för dessa – offrar man något till en gud måste man också offra något till dess motsats. Gudarna är nyckfulla. De ändrar sig snabbt. Ibland kan Is hålla sig undan från slätterna, för att plötsligt rida in med Vind som sällskap för att slänga en snöstorm över raunlänningarna. Ibland kan Kärlek styra relationen mellan två stammar, för att i nästa sekund kastas ut av Krig som tvingar de båda stammarna samman. Man kan inte styra gudarna – det är en läxa som raunerna bittert har fått lära sig.
Dyrkan
Den huvudsakliga dyrkan av gudomarna sker genom blodsoffer. Prästerskapet handhar avbilder av gudomarna, så kallade gudahov. När ett offer skall förrättas stänks gudabilderna ner med blodet. Denna form av offer gärning kallas blot. Blot måste förrättas minst fyra gånger per år, bland annat vid vintersolståndet. Allra vanligast är dyrkan av jaktgudinnan Visa och hennes balanserade motsats, den flyende guden Villnar. Visa ger goda byten medan dyrkan av Villnar blidkar honom att inte låta bytena komma undan.
Prästerskapet
Det finns ingen fast organisation inom Rauna-tron. Prästerna, vilka kallas pajoner om de är män och ihaner om de är kvinnor, rådfrågas ofta om framtiden och de kan be gudarna om fertilitet för stammens kvinnor, hästar och horndrakar. Varje pajon är en helt egen auktoritet som gör som gudarna vill på sitt sätt.
- Beata Silencio, Ärkeinkvisitor i Vite Daaks tjänst
Gudomar: Vind, Is, Himmel, Krig, Kärlek och Eld.
Godtagbara offer: Blodsoffer, Slaktoffer.
Heligaste dag: 1 primal.
Övriga heliga dagar: 1 sebaria, 8 dekanda.
Allmänna tabun: En pajon får aldrig använda en ihanas brummare. En ihana får aldrig använda en pajons trolltrumma.
Allmänna förpliktelser: En troende får aldrig gå in oinbjuden i en pajons eller ihanas tält. En troende måste blota (göra blodsoffer) minst fyra gånger per år.
Godtagbara offer: Blodsoffer, Slaktoffer.
Heligaste dag: 1 primal.
Övriga heliga dagar: 1 sebaria, 8 dekanda.
Allmänna tabun: En pajon får aldrig använda en ihanas brummare. En ihana får aldrig använda en pajons trolltrumma.
Allmänna förpliktelser: En troende får aldrig gå in oinbjuden i en pajons eller ihanas tält. En troende måste blota (göra blodsoffer) minst fyra gånger per år.