Missionärerna från Forion
Missionärerna från Forion reser Mundana runt och sprider guden Imays lära. Imay är den levande guden som har stigit ned till världen för att vägleda dess invånare. Han är också den gudomliga tanken, det frö till godhet som alla bär inom sig. Missionärernas uppgift vid sidan av att sprida läran är att söka efter Imays inkarnationer.
Gudomarna
I tidens begynnelse härskade ondskan i Mundana. I sorg över detta utgjöt guden Imay sina tårar över Mundanas folk, en tår för varje besjälad varelse. Varje varelse som träffades fick del av Imays gåva, förmågan till godhet. Eftersom varje tår är en del av Imay strävar denna efter att återförenas med guden. Genom att handla i enlighet med Imays natur kan den finna vägen till återförening och fullkomlighet. Men många tog inte till sig gåvan utan ignorerade den och lät sig styras av ondska, avundsjuka och girighet. Länge funderade Imay på hur han skulle kunna vägleda Mundanas folk så att de skulle finna sin inre godhet och därigenom vägen tillbaka. Så småningom beslöt sig Imay för att nedstiga till Mundana och tala direkt till folken. 841 e.D. lät sig Imay födas som en till synes vanlig man i den lilla byn Viomar i Forion. Att han inte var en vanlig man stod tidigt klart eftersom han föddes av tre mödrar vid namn Kärlek, Omtanke och Beskydd. Dessa gav honom namnet Selif, ’den vise’, och redan som spädbarn gjorde han sig förtjänt av detta namn. Han kunde tala redan vid födseln och förbluffade alla med sin insikt om folks leverne. Snart reste han land och rike runt och spred Imays lära. Selif fick fem söner: Tillit, Barmhärtighet, Medlidande, Givmildhet och Osjälviskhet. Med deras hjälp grundade han Imaytemplet. Som religiösa ledare tog de sig alla titeln ’sabin’. På sin dödsbädd talade Selif sabin till sina söner och sade ”Sörj inte, ty jag skall återvända. Jag talar inte om var och när, ty er uppgift är att söka tills ni finner mig och då föra mig hit till Imaytemplet igen och här ikläda mig mina gamla kläder.” I många år sökte sönerna efter sin fader tills de en dag fann en ung pojke som talade med faderns röst och sade åt dem att föra honom till Imaytemplet. Detta var Selif sabins andra inkarnation.
Religionens lära
Varje individ kan föreställa sig gudomligheten och känna dess närvaro. Alla bär på en liten del av den gudomliga tanken, Imays gåva, och denna yttrar sig i den goda handlingen som visar vägen till Imay. Selif sabins mödrar och söner bär den goda handlingens namn. Den som inte handlar i enlighet med dessa utan gör sig skyldig till ocker, själviskhet eller våldshandlingar går förr eller senare vilse. Vid det gudomliga fragmentets återförening med Imay kommer även själen att upptas. Själen blir en del i Imays helhet där alla själar har samtidig kontakt med varandra. En själ kan inte reinkarneras men däremot går Imays gåva vidare till nya själar. Varje själ har bara en chans att komma till Imay. Tar man inte den får man efter sin död vandra i skuggornas och de bortglömdas rike tills man tynar bort. Den som inte tar till sig Imays gåva efter att ha blivit upplyst om den är inte värdig. Gåvan måste då få lov att gå vidare. Detta sker genom att man avrättar den icke-troende samtidigt som man utför ceremonin Frigörelse. Organisation och utbredning År 2967 e.D. sitter den tjugoförsta kända inkarnationen av Selif sabin i modertemplet i Aroch. Inkarnaten är en endast sex år gammal pojke, men hans goda sinnelag och visa natur avslöjar tydligt Imays närvaro hos honom. Vid hans sida finns inkarnationer av de övriga sabinerna samt de tre mödrarna, de så kallade ilberna. Imaytemplets makt är inte bara andlig utan även världslig eftersom Selif sabin är Forions högste ledare. Imaytron är statsreligion i Forion men Imaytemplet vill sprida läran till alla raser i alla delar av Mundana eftersom alla besjälade varelser fått ta del av Imays gåva. Små grupper av tempeltjänare, så kallade sökare, reser över hela Mundana och försöker omvända de folk de stöter på. Sökarna åtföljs oftast av en mindre patrull ur Forions armé då de reser utanför Forion. Ett typiskt Imaytempel är runt och har en hög kupol med ett hål i mitten där det kan regna in. Mittemot ingången finns nio troner och på varje säte ligger ett prydligt hopvikt bylte med kläder. Tronerna symboliserar de nio levande inkarnationerna. Längs väggen står statyer av de bortgångna inkarnaterna. Varje tempel är tillägnat en av dessa. Under modertemplet i Aroch finns en krypta där kropparna efter alla bortgångna inkarnater placeras. Imaytroende ber inte till sin gud utan försöker finna honom inom sig. Detta sker genom meditation i enskildhet eller grupp. Alla troende har ett heligt mantra som skall hjälpa dem att finna det gudomliga inom sig. Ytterligare hjälp kan de få av ’Tårarnas bok’, en andlig och filosofisk vägledning som ständigt utökas med texter skrivna av Imays inkarnationer. Födelsedagen för varje sabins och ilbas första inkarnation räknas som en helig dag och dessa dagar ägnas helt åt meditation. Alla troende förväntas företa en pilgrimsfärd till modertemplet i Aroch någon gång under sin livstid. Man följer då den väg som den förste Selif sabin tog från Viomar till Aroch.
Heliga dagar
Födelsedagarna för de första sabinernas och ilbernas inkarnationer räknas som heliga dagar. Man ägnar dessa dagar åt meditation. Andra heliga dagar är:
Tårarnas dag (även känd som vishetens dag): 17 tretoria. Detta är Imaytemplets heligaste dag. De ungdomar som anses vara redo att träda in i vuxenlivet deltar i den ceremoni som gör dem till fullvärdiga medlemmar av Imaytemplet. Pilgrimer påbörjar sin vandring i Viomar.
Kärlekens dag: 20 pentanda. Många väljer denna dag för att betyga någon sin kärlek eller för att knyta kärlekens band.
Barmhärtighetens dag: 8 oktanda. De brottslingar som under sin fängelsetid helt och fullt tagit till sig Imays gåva friges. Vidare väljer man ofta att utföra ceremoniella avrättningar av obotliga brottslingar denna dag.
Givmildhetens dag: 1 udekanda. Alla som kan bidrar till torgbordet, ett långbord som dignar av otaliga läckra maträtter. Såväl fattig som rik är välkommen att äta av maten och delta i firandet.
Antagning och grader
Novis - Ciceron - Domestik - Sensor - Sökare
Beata Silencio, Ärkeinkvisitor i Vite Daaks tjänst
Gudomarna
I tidens begynnelse härskade ondskan i Mundana. I sorg över detta utgjöt guden Imay sina tårar över Mundanas folk, en tår för varje besjälad varelse. Varje varelse som träffades fick del av Imays gåva, förmågan till godhet. Eftersom varje tår är en del av Imay strävar denna efter att återförenas med guden. Genom att handla i enlighet med Imays natur kan den finna vägen till återförening och fullkomlighet. Men många tog inte till sig gåvan utan ignorerade den och lät sig styras av ondska, avundsjuka och girighet. Länge funderade Imay på hur han skulle kunna vägleda Mundanas folk så att de skulle finna sin inre godhet och därigenom vägen tillbaka. Så småningom beslöt sig Imay för att nedstiga till Mundana och tala direkt till folken. 841 e.D. lät sig Imay födas som en till synes vanlig man i den lilla byn Viomar i Forion. Att han inte var en vanlig man stod tidigt klart eftersom han föddes av tre mödrar vid namn Kärlek, Omtanke och Beskydd. Dessa gav honom namnet Selif, ’den vise’, och redan som spädbarn gjorde han sig förtjänt av detta namn. Han kunde tala redan vid födseln och förbluffade alla med sin insikt om folks leverne. Snart reste han land och rike runt och spred Imays lära. Selif fick fem söner: Tillit, Barmhärtighet, Medlidande, Givmildhet och Osjälviskhet. Med deras hjälp grundade han Imaytemplet. Som religiösa ledare tog de sig alla titeln ’sabin’. På sin dödsbädd talade Selif sabin till sina söner och sade ”Sörj inte, ty jag skall återvända. Jag talar inte om var och när, ty er uppgift är att söka tills ni finner mig och då föra mig hit till Imaytemplet igen och här ikläda mig mina gamla kläder.” I många år sökte sönerna efter sin fader tills de en dag fann en ung pojke som talade med faderns röst och sade åt dem att föra honom till Imaytemplet. Detta var Selif sabins andra inkarnation.
Religionens lära
Varje individ kan föreställa sig gudomligheten och känna dess närvaro. Alla bär på en liten del av den gudomliga tanken, Imays gåva, och denna yttrar sig i den goda handlingen som visar vägen till Imay. Selif sabins mödrar och söner bär den goda handlingens namn. Den som inte handlar i enlighet med dessa utan gör sig skyldig till ocker, själviskhet eller våldshandlingar går förr eller senare vilse. Vid det gudomliga fragmentets återförening med Imay kommer även själen att upptas. Själen blir en del i Imays helhet där alla själar har samtidig kontakt med varandra. En själ kan inte reinkarneras men däremot går Imays gåva vidare till nya själar. Varje själ har bara en chans att komma till Imay. Tar man inte den får man efter sin död vandra i skuggornas och de bortglömdas rike tills man tynar bort. Den som inte tar till sig Imays gåva efter att ha blivit upplyst om den är inte värdig. Gåvan måste då få lov att gå vidare. Detta sker genom att man avrättar den icke-troende samtidigt som man utför ceremonin Frigörelse. Organisation och utbredning År 2967 e.D. sitter den tjugoförsta kända inkarnationen av Selif sabin i modertemplet i Aroch. Inkarnaten är en endast sex år gammal pojke, men hans goda sinnelag och visa natur avslöjar tydligt Imays närvaro hos honom. Vid hans sida finns inkarnationer av de övriga sabinerna samt de tre mödrarna, de så kallade ilberna. Imaytemplets makt är inte bara andlig utan även världslig eftersom Selif sabin är Forions högste ledare. Imaytron är statsreligion i Forion men Imaytemplet vill sprida läran till alla raser i alla delar av Mundana eftersom alla besjälade varelser fått ta del av Imays gåva. Små grupper av tempeltjänare, så kallade sökare, reser över hela Mundana och försöker omvända de folk de stöter på. Sökarna åtföljs oftast av en mindre patrull ur Forions armé då de reser utanför Forion. Ett typiskt Imaytempel är runt och har en hög kupol med ett hål i mitten där det kan regna in. Mittemot ingången finns nio troner och på varje säte ligger ett prydligt hopvikt bylte med kläder. Tronerna symboliserar de nio levande inkarnationerna. Längs väggen står statyer av de bortgångna inkarnaterna. Varje tempel är tillägnat en av dessa. Under modertemplet i Aroch finns en krypta där kropparna efter alla bortgångna inkarnater placeras. Imaytroende ber inte till sin gud utan försöker finna honom inom sig. Detta sker genom meditation i enskildhet eller grupp. Alla troende har ett heligt mantra som skall hjälpa dem att finna det gudomliga inom sig. Ytterligare hjälp kan de få av ’Tårarnas bok’, en andlig och filosofisk vägledning som ständigt utökas med texter skrivna av Imays inkarnationer. Födelsedagen för varje sabins och ilbas första inkarnation räknas som en helig dag och dessa dagar ägnas helt åt meditation. Alla troende förväntas företa en pilgrimsfärd till modertemplet i Aroch någon gång under sin livstid. Man följer då den väg som den förste Selif sabin tog från Viomar till Aroch.
Heliga dagar
Födelsedagarna för de första sabinernas och ilbernas inkarnationer räknas som heliga dagar. Man ägnar dessa dagar åt meditation. Andra heliga dagar är:
Tårarnas dag (även känd som vishetens dag): 17 tretoria. Detta är Imaytemplets heligaste dag. De ungdomar som anses vara redo att träda in i vuxenlivet deltar i den ceremoni som gör dem till fullvärdiga medlemmar av Imaytemplet. Pilgrimer påbörjar sin vandring i Viomar.
Kärlekens dag: 20 pentanda. Många väljer denna dag för att betyga någon sin kärlek eller för att knyta kärlekens band.
Barmhärtighetens dag: 8 oktanda. De brottslingar som under sin fängelsetid helt och fullt tagit till sig Imays gåva friges. Vidare väljer man ofta att utföra ceremoniella avrättningar av obotliga brottslingar denna dag.
Givmildhetens dag: 1 udekanda. Alla som kan bidrar till torgbordet, ett långbord som dignar av otaliga läckra maträtter. Såväl fattig som rik är välkommen att äta av maten och delta i firandet.
Antagning och grader
Novis - Ciceron - Domestik - Sensor - Sökare
Gudomar: Imay.
Godtagbara offer: Gåvooffer.
Heligaste dag: 17 tretoria.
Övriga heliga dagar: 4 sekanda, 16 tretoria, 19 kuadra, 21 kuadra, 20 pentanda, 11 hexaria, 8 oktanda, 2 dekanda, 5 dekanda, 1 udekanda, 13 udekanda.
Allmänna tabun: En troende får inte dräpa, med undantag för de ceremoniella avrättningarna av icketroende. En troende får aldrig ljuga.
Allmänna förpliktelser: En troende får inte begå våldshandlingar. Man får inte dra nytta av andras olycka. Man får inte bedriva ocker, det vill säga ta mer betalt för någonting än vad det egentligen är värt. Man får heller inte begära underpriser för något man köper.
Godtagbara offer: Gåvooffer.
Heligaste dag: 17 tretoria.
Övriga heliga dagar: 4 sekanda, 16 tretoria, 19 kuadra, 21 kuadra, 20 pentanda, 11 hexaria, 8 oktanda, 2 dekanda, 5 dekanda, 1 udekanda, 13 udekanda.
Allmänna tabun: En troende får inte dräpa, med undantag för de ceremoniella avrättningarna av icketroende. En troende får aldrig ljuga.
Allmänna förpliktelser: En troende får inte begå våldshandlingar. Man får inte dra nytta av andras olycka. Man får inte bedriva ocker, det vill säga ta mer betalt för någonting än vad det egentligen är värt. Man får heller inte begära underpriser för något man köper.