Det Vita Klostret
Det vita klostret var från början namnet på den väldiga byggnad av vit sten som en tidig munkorden levde i. Senare har det kommit att bli namnet på religionen. Det vita klostret omges av mycket hemlighetsmakeri och mystik. Det är därför ytterst få som verkligen vet något om religionen men många som tror de mest underliga saker.
Gudomarna
De väsen som dyrkas är de fem vindarna. Nordanvinden står för aggressivitet och vrede. Östanvinden symboliserar rädsla, ensamhet, hopplöshet och sorg. Sunnanvinden står för självuppoffring och kärlek medan västanvinden svarar för hopp och glädje. Den femte vinden är den som blåser i hjärtat och den står för det mystiska.
Religionens lära
Det viktigaste för en levande varelse är att vara i harmoni och balans. Man strävar efter att uppnå jämvikt mellan de olika vindarna. Genom meditation och böner, samt genom att utsätta sig för de vindar vars egenskaper man behöver, kan man uppnå denna jämvikt. En troende måste hitta balansen i sig själv och därefter hjälpa andra att hitta den. Nästan alla har från början alltför mycket av den våldsamma nordanvinden inom sig och måste därför först skolas i sunnanvindens lära. Våld accepteras om det tjänar religionens syften. Vägen till fullkomlig balans kan ofta vara svår och snårig. Varje handling en människa gör kan leda till att balansen rubbas. På samma sätt kan en människas ovilja att handla också bidra till en övervikt på endera sidan vilket förstås också rubbar balansen.
Organisation och utbredning
Religionens högsäte är det vita klostret – en stor borg av vit sten mitt på nordöstra Damariens karga slätter. Där sitter den Äldste, högst i rang av alla. På ett antal platser i Mundana finns andra kloster, vart och ett styrt av en person med titeln den Högste. I närheten av klostren finns människor som delar munkarnas lära men som på det hela taget lever vanliga liv och endast då och då besöker klostret för att be och meditera. Dessa personer kallas skyddslingar och det är bland dem munkarna rekryteras. Eftersom munkarna är fredliga lämnas de ofta i fred även i länder där andra religioner än den officiella är förbjudna, till exempel i Damarien.
Symboler
Munkar av det vita klostret går klädda i vitt. Munkarna bär varma kåpor som snörats kring livet med ett skärp av tagel eller läder. De Högste bär lätta rustningar och över dessa ärmlösa surcoter i vitt och silver. De Högste har även egna vapensköldar, vars motiv bestäms av den Äldste. Vanliga motiv är stiliserade tårar, hjärtan eller vapen. Den Äldstes sköld består av en balansvåg i svart på silver. Klostren smyckas också med symboler av liknande slag. Vanliga är också byster och statyer föreställande manifestationer av de fyra vindarna.
Heliga dagar
Det vita klostret har ett flertal heliga dagar. De viktigaste av dem är vår- och höstdagjämningarna, då natt och dag är lika långa och jämvikt råder i naturen. De mörkaste dagarna inom klostret är följdaktligen midsommar och vintersolståndet, då antingen ljus eller mörker dominerar. Munkar av tredje rangen är lösta från förpliktelsen att närvara vid de heliga dagarna eftersom detta annars skulle omöjliggöra deras liv i isolering.
Höstdagjämningen: Den första oktober varje år är dag och natt lika långa. Höstdagjämningen firas med tacksägelseböner och sång. Hela kvällen blåser munkarna sedan i långa lurar för att ‘tala’ till vindarna.
Midvinter och midsommar: Midvinter respektive midsommar (1 januari och 1 juli) är klostrets mörkaste dagar. En total dominans av mörker eller ljus rubbar balansen i naturen och manar till självransakelse och uppoffring. Dessa dagar innebär fasta, självspäkning och avläggande av offergåvor till de fyra vindarna.
Vårdagjämningen: Den första april varje år är dag och natt lika långa. Detta är det vita klostrets heligaste dag. Det är nu nya munkar initieras och ceremonier för upphöjning till högre grader genomförs. Vårdagjämningen firas med tacksägelseböner och sång. Hela kvällen blåser munkarna sedan i långa lurar för att ‘tala’ till vindarna.
Antagning och grader
Första Ringen - Andra Ringen - Tredje Ringen - Fjärde Ringen
Beata Silencio, Ärkeinkvisitor i Vite Daaks tjänst
Gudomarna
De väsen som dyrkas är de fem vindarna. Nordanvinden står för aggressivitet och vrede. Östanvinden symboliserar rädsla, ensamhet, hopplöshet och sorg. Sunnanvinden står för självuppoffring och kärlek medan västanvinden svarar för hopp och glädje. Den femte vinden är den som blåser i hjärtat och den står för det mystiska.
Religionens lära
Det viktigaste för en levande varelse är att vara i harmoni och balans. Man strävar efter att uppnå jämvikt mellan de olika vindarna. Genom meditation och böner, samt genom att utsätta sig för de vindar vars egenskaper man behöver, kan man uppnå denna jämvikt. En troende måste hitta balansen i sig själv och därefter hjälpa andra att hitta den. Nästan alla har från början alltför mycket av den våldsamma nordanvinden inom sig och måste därför först skolas i sunnanvindens lära. Våld accepteras om det tjänar religionens syften. Vägen till fullkomlig balans kan ofta vara svår och snårig. Varje handling en människa gör kan leda till att balansen rubbas. På samma sätt kan en människas ovilja att handla också bidra till en övervikt på endera sidan vilket förstås också rubbar balansen.
Organisation och utbredning
Religionens högsäte är det vita klostret – en stor borg av vit sten mitt på nordöstra Damariens karga slätter. Där sitter den Äldste, högst i rang av alla. På ett antal platser i Mundana finns andra kloster, vart och ett styrt av en person med titeln den Högste. I närheten av klostren finns människor som delar munkarnas lära men som på det hela taget lever vanliga liv och endast då och då besöker klostret för att be och meditera. Dessa personer kallas skyddslingar och det är bland dem munkarna rekryteras. Eftersom munkarna är fredliga lämnas de ofta i fred även i länder där andra religioner än den officiella är förbjudna, till exempel i Damarien.
Symboler
Munkar av det vita klostret går klädda i vitt. Munkarna bär varma kåpor som snörats kring livet med ett skärp av tagel eller läder. De Högste bär lätta rustningar och över dessa ärmlösa surcoter i vitt och silver. De Högste har även egna vapensköldar, vars motiv bestäms av den Äldste. Vanliga motiv är stiliserade tårar, hjärtan eller vapen. Den Äldstes sköld består av en balansvåg i svart på silver. Klostren smyckas också med symboler av liknande slag. Vanliga är också byster och statyer föreställande manifestationer av de fyra vindarna.
Heliga dagar
Det vita klostret har ett flertal heliga dagar. De viktigaste av dem är vår- och höstdagjämningarna, då natt och dag är lika långa och jämvikt råder i naturen. De mörkaste dagarna inom klostret är följdaktligen midsommar och vintersolståndet, då antingen ljus eller mörker dominerar. Munkar av tredje rangen är lösta från förpliktelsen att närvara vid de heliga dagarna eftersom detta annars skulle omöjliggöra deras liv i isolering.
Höstdagjämningen: Den första oktober varje år är dag och natt lika långa. Höstdagjämningen firas med tacksägelseböner och sång. Hela kvällen blåser munkarna sedan i långa lurar för att ‘tala’ till vindarna.
Midvinter och midsommar: Midvinter respektive midsommar (1 januari och 1 juli) är klostrets mörkaste dagar. En total dominans av mörker eller ljus rubbar balansen i naturen och manar till självransakelse och uppoffring. Dessa dagar innebär fasta, självspäkning och avläggande av offergåvor till de fyra vindarna.
Vårdagjämningen: Den första april varje år är dag och natt lika långa. Detta är det vita klostrets heligaste dag. Det är nu nya munkar initieras och ceremonier för upphöjning till högre grader genomförs. Vårdagjämningen firas med tacksägelseböner och sång. Hela kvällen blåser munkarna sedan i långa lurar för att ‘tala’ till vindarna.
Antagning och grader
Första Ringen - Andra Ringen - Tredje Ringen - Fjärde Ringen
Gudomar: De fem vindarna.
Godtagbara offer: Gåvooffer. Slaktoffer och blodsoffer är tillåtna från och med fjärde ringen.
Heligaste dag: 1 kuadra.
Övriga heliga dagar: 1 sebaria, 1 dekanda, 1 dodekanda.
Allmänna tabun: En troende får inte dräpa, såvida dråpet inte tjänar religionens intressen.
Allmänna förpliktelser: En troende får inte använda våld såvida det inte tjänar religionens syften.
Godtagbara offer: Gåvooffer. Slaktoffer och blodsoffer är tillåtna från och med fjärde ringen.
Heligaste dag: 1 kuadra.
Övriga heliga dagar: 1 sebaria, 1 dekanda, 1 dodekanda.
Allmänna tabun: En troende får inte dräpa, såvida dråpet inte tjänar religionens intressen.
Allmänna förpliktelser: En troende får inte använda våld såvida det inte tjänar religionens syften.