Språken i D&D och deras motsvarigheter i denna spelvärld:
Common - Folkmål
Dwarvish - Nidamål
Elvish - Vanetal
Giant - Tursemål
Gnomish - Nidamål
Goblin - Myrkmål
Halfling - Folkmål
Orc - Myrkmål
Abyssal - Rotvälska
Celestial - Asetal eller Vanetal
Draconic - Draktunga
Deep Speech - Bottenvälska
Infernal - Rotvälska
Primordial - Ursång
Sylvan - Fékvitter
Undercommon - Myrkmål
Thieves' Cant - Rövarspråk
Druidic - Druidiska
Förutom dessa språk finns även ett antal regionala språk, såsom Aneaari, Nishago, Kujasut och Tritunga.
Oj vad många språk, funkar det ändå som det brukar göra i D&D?
De flesta kan tala två språk: folkmål och sitt modersmål. Modersmålet är, beroende på hur man vuxit upp, antingen ett regionalt språk som talas av alla olika folkslag som lever där, eller ett folkspråk ifall man har vuxit upp i ett samhälle där de flesta är av samma folkslag.
Till exempel skulle en alv som är uppvuxen i Eldarath ha alvernas språk vanetal som modersmål, medan en alv uppvuxen i Dealand, med mer blandad befolkning, troligen skulle ha det regionala språket aneaari som modersmål.
Med anledning av detta står folkspråken inom parentes hos de spelbara folkslag som har ett sådant. Känns det rimligt kan man såklart välja att kunna både folkspråket och det regionala språket, men känner man att ens karaktär kan orimligt många språk då är det bättre att välja bara det ena.
Folkmål (Common) är ett internationellt handelsspråk som ingen har som modersmål. De flesta barn förstår inte folkmål utan kan bara sitt modersmål.